Tuffa dagar som gör att jag nu i efterhand känner mig ganska så trött och slut. Förra tisdagen så flög vi upp till fastlandet och vidare till St:Görans sjukhus för att Thomas skulle skrivas in för operation följade dag. Allt gick bra och denna gång var vi väl förberedda här hemma, ny port, ny kateter,kollar både EKG och blodtryck. Så denna gång skulle vi inte bli hemskickade hade vi bestämt. Så blev det! Thomas opererades på onsdagen och sen blev en dagen bara en stor och lång väntan. Ensam satt jag på hotellet med bara mig själv som sällskap, inget fel i det men det blev väldigt ensamt. Kl 15.30 kom Maria och Oliver och hämtade mig och det var tur, men hela tiden hade jag svårt att koppla av. Kl 18 på kvällen får jag så äntligen besked, allt hade gått bra och enligt planerna. Det var mycket skönt att höra och jag kunde för en stund pusta ut. Jag var med Maria i stallet och hälsade på dom fina hästarna. Hippus, Gigge och lilla Ollie. Hippus är min allra första djurkommunikations kund en mycket stilig och unik häst på 23 år. Hippus har alltid legat mig varmt om hjärtat. Vad jag inte visste då var att på fredagen så skulle Hippus bli mycket dålig. På fredagen var Hippus död! Alla mina tankar gick då till Maria o Jacob som redan innan detta hade stor sorg och saknad efter deras älskade Pierre. Det ena har avlöst det andra för dom under lång tid. det finns inte ord till vad jag känner kring det! På torsdagen så var jag hos Thomas och han fick även besök av min syster och två av hennes grabbar. Det var kul att träffa dom om än att det blev väldigt snabbt. Thomas var mycket dålig och påverkad av både smärta och mediciner så han ville mest sova. På fredagen så åkte vi hem till ön igen och det var mycket skönt att komma hem igen. Niclas mötte oss vid båten i Nynäshamn för flyg var inte att tänka på då Thomas hade så ont och att det är trångt och bökigt på flyget. Nu är det en vecka sen och Thomas repar sig sakta men säkert. Så himla skönt! Nu ska det äntligen bli bra i denna axel för något annat finns inte.