Idag skiner solen....i alla fall ute!

Det är härligt höstväder över ön idag! Solen skiner från klarblå himmel, jag ska ta en skogstur med hundarna så att dom får springa lite fria o lösa,det gillar dom! O jag med! Thomas ska till ny sjukgymnast idag så får vi se vad det kan ge? Men det blir säkert bra! Inga tända lampor i natt och jag har sovit lugn o skönt den största delen av natten. Ska ner en sväng på stan idag o lämna tillbaka lite kläder som jag inte vill ha! Hade beställt en klänning som jag såg ut som en tant i, och jag är ingen tant och kommer aldrig att bli någon tant heller. Min mamma var likadan....ingen tant där heller. Varför är det ingen som kan designa snygga kläder till oss som drar lite större storlekar, dom som finns är ju bedrövliga, tant kläder i konstiga material o färger. Varför kan man inte bara göra större storlekear i det som finns på andra avdelningar? Kankse får lov att rita o designa själv.

En dag i taget!

Allt rullar på här hemma och det går bättre och bättre för Thomas med sin rehab,men det kommer att ta lång tid innan han kan fungera som vanligt igen.Den dagen kommer han att känna sig fri igen! Vi önskar och ber att assistansen skall fungera lugnt och smärtfritt någongång, det har varit en mycket lång tid med strul av olika slagoch alltid ska det inträffa då Thomas behöver sina assitenter som mest. Det innebär att jag måste finnas ännu mer och får inte riktigt tid till mig själv och mina saker och det i sin tur gör mig trött och lite ledsen. Men man får göra så gott man kan så idag har jag varit och köpt 4 st nya orkideér att muntra upp mig med,jag älskar blommor dom har verkligen en förmåga att göra mig glad! Jag är trött på det eviga skådespel som utspelar sig ute i livet omkring. Mycket falskhet och hyckleri av olika slag. Ska det vara så svårt att vara sann och stå upp för sin egen sanning? Jag har gått in i min lilla bubbla och ska vara där och vila mig ett tag. Stänger ute sånt jag inte vill ha och sånt som bara tar min energi. Inatt så vaknade jag kl 5.15 och termometern stod på 5,5 har läst Doreen Virtues tolkning på siffrorna genom änlarna och det var så slående som vanligt! Jag har 3 av hennes kortlekar som jag använder till min egen vägledning och det ger mig styrka och mod. När jag sen vaknade vid 6.45 så var vår golvlampa i vardagsrummet tänt, den som står vid våra läs o mys fotöljer. Jag gick på toaletten och då säger Thomas att lamporna slocknade, när jag sen kommer ut igen så blinkar båda lamporna, jag kollar brytaren men den är avslagen. Lampan fortsätter att blinka ett slag och slocknar sen. Jag vet inte riktigt vad det ville säga: antingen så var det min farmor som var på besök efter som det närmar sig för pepparkaks bak och vi använder oss av hennes recept och hon är alltid närvarande då.Eller så var det änglarna som ville visa dom att dom finna här nära mig och att jag bara ska be dom så hjälper dom mig. det var en skönt och trygg känsla som kom över mig. Jag är inte ensam det finns alltid dom som vakar över mig och finns mig nära. Även om jag på jordelivet känner mig väldigt ensam oftast. Men den här känslan av gemenskap med andra eneriger gör mig trygg och glad! Ska börja planera lite inför starten i Avslappning och Meditation nästa vecka. Det ska bli kul, trevligt och givande!

Hur man än vänder o vrider så har man ändan bak! Ja jag måste få beklaga mig lite ibland, och här behöver man ju inte läsa om man inte vill! Jag har lagt märke till att så länge man sprider saker omkring sig gratis så är jag mycket populär....blir till och med kallad ängel av en del. Men så fort jag sätter ner foten och visar och säger min ärliga och sanna mening då drar folk. Även en ängel kan tappa tålamodet och det känns tungt då jag inte är accepterad för den jag är utan ska behöva spela ett spel och säga rätt repliker för att vara ok. Det här är ingenting som jag lägger massa energi på men det kommer över mig lite då och då. Jag ser det så som lärdom till mig själv! - Varför reagerar jag som jag gör? - Vad fär mig att känna som jag gör? Det är mycket bra frågor att ställa sig själv då man reagerar på olika sätt i olika situationer och mot olika människor. Jag har ju själv del i det som händer mig! Och det är bara jag själv som kan ta ansvar för det jag känner och upplever. Det är jobbigt och tungt att ha assistenter i hemmet så gott som alla vaken tid, mer är det nu då T är nyopererad och vi har assistenter här även på helgerna. Men det är bara att gilla läget, men ibland känns det jobbigt att fly sitt eget hem för att få vara bara med sig själv. Ja det var skönt att få ösa ur mig lite! Lätta på trycket så att jag inte exploderar!

Lördag förmiddag o alla morgonbestyr är nästan gjorda! En vecka sedan vi kom hem från sjukhuset och det går sakta men säkert framåt för Thomas. Trappar ner på mediciner och på måndag är det dax att gå till sjukgymnasten. Idag är det en fin höstdag då solen skiner och det känns lugnt o skönt ute. Jag ska åka hem till Erika idag o umgås lite med henne, det ska bli tevligt och skönt för mig att komma hemifrån en sväng. Jag känner mig trött men tycker att allt ändå går bra, snart behöver jag kanske inte upp på nätterna men vi tar en dag i taget. Har lite kurser på distans som jag ska ta tag i, jag har varit alldeles för trött för att ha ork med det men snart är det dax känner jag. Skulle ha dragit igång träffarna för Avslappning o Meditation men det var lite struligt att få ihop det så det skulle passa oss alla, så nu har vi nytt start datum den 5/11. det ser jag fram emot, gillar verkliogen våra fina träffar. Nu fortsätter dagen med lite fix o trix här hemma o sen sticker jag ut på ett litet äventyr...ett äventyr som jag kallar Livet....:)

Tuffa dagar som gör att jag nu i efterhand känner mig ganska så trött och slut. Förra tisdagen så flög vi upp till fastlandet och vidare till St:Görans sjukhus för att Thomas skulle skrivas in för operation följade dag. Allt gick bra och denna gång var vi väl förberedda här hemma, ny port, ny kateter,kollar både EKG och blodtryck. Så denna gång skulle vi inte bli hemskickade hade vi bestämt. Så blev det! Thomas opererades på onsdagen och sen blev en dagen bara en stor och lång väntan. Ensam satt jag på hotellet med bara mig själv som sällskap, inget fel i det men det blev väldigt ensamt. Kl 15.30 kom Maria och Oliver och hämtade mig och det var tur, men hela tiden hade jag svårt att koppla av. Kl 18 på kvällen får jag så äntligen besked, allt hade gått bra och enligt planerna. Det var mycket skönt att höra och jag kunde för en stund pusta ut. Jag var med Maria i stallet och hälsade på dom fina hästarna. Hippus, Gigge och lilla Ollie. Hippus är min allra första djurkommunikations kund en mycket stilig och unik häst på 23 år. Hippus har alltid legat mig varmt om hjärtat. Vad jag inte visste då var att på fredagen så skulle Hippus bli mycket dålig. På fredagen var Hippus död! Alla mina tankar gick då till Maria o Jacob som redan innan detta hade stor sorg och saknad efter deras älskade Pierre. Det ena har avlöst det andra för dom under lång tid. det finns inte ord till vad jag känner kring det! På torsdagen så var jag hos Thomas och han fick även besök av min syster och två av hennes grabbar. Det var kul att träffa dom om än att det blev väldigt snabbt. Thomas var mycket dålig och påverkad av både smärta och mediciner så han ville mest sova. På fredagen så åkte vi hem till ön igen och det var mycket skönt att komma hem igen. Niclas mötte oss vid båten i Nynäshamn för flyg var inte att tänka på då Thomas hade så ont och att det är trångt och bökigt på flyget. Nu är det en vecka sen och Thomas repar sig sakta men säkert. Så himla skönt! Nu ska det äntligen bli bra i denna axel för något annat finns inte.