Idag var vi ner till Lasarettet o träffade en ny läkare ang Thomas axel.
Mycket bra och framför allt en lyssnande läkare som verkade ha stor förståelse och såg männiksan Thomas o inte bara ett namn o nummer.
Dom 2 viktigaste delarna i armen rotatorkuffen och Dolcideus går ej att reparera, skadorna är för omfattande. Mest troligen så går det inte att göra mer utan Thomas får lära sig leva med denna stora smärta och sin höger arm som inte går att använda.
Läkaren ska kontakta St: Görans Sjukhus så får vi se vad det kan leda till.
Trötta var vi förut och nu ska det mycket kraft till för att vi ska orka vidare i allt.
Det är även mycket som är tungt o jobbigt kring assistansen och som vanligt när Thomas behöver sina assistenter som bäst så är det bara jag som står kvar. Men min kraft börjar att sina för att jag aldrig hinner hämta mig mellan stötarna. men jag kämpar på, jag kan ju inte dra då jag är den enda som finns för Thomas just nu.
Men nog har jag lust att bara springa till skogs o gömma mig o hoppas att allt är bra då jag tittar fram igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar